I dag för tjugo år sedan

”Måndagen den 19 augusti 1991 kom vi ner till en av restaurangerna i det väldiga hotell Rossija för att äta frukost. Klockan var lite över åtta, vi hamnade vid samma bord som två ryska damer i sina bästa år, och de kunde inte hålla tyst med vad de visste. Det skulle jag inte heller ha kunnat i deras ställe.
De ställde efter några minuter någon ledande fråga som vi i morgontröttheten inte uppfattade och då sa de två rent ut: – Har ni inte hört? Gorbatjov är avsatt. Det har sagts både i radio och på TV.
Så fort har jag nog aldrig avslutat en frukost. Vi var snabbt uppe på rummet igen och konstaterade att hotellets radio var trasig (som alltid), att TV sände någonting ointressant och att mottagningen på vår egen kortvågsradio var milt sagt otillfredsställande. Jag var tvungen att hänga ut genom fönstret för att höra något, men klockan nio var saken uppenbar: Michail Gorbatjov hade avsatts av sin egen regering, eller delar av den, och det var nu helt andra personer som hade kontrollen över landet. /…/ Nyheten var egentligen två-tre timmar gammal /…/”

Inledningen av kapitlet Slutet på sovjetmakten, sid 299-313, i min bok Ett annat Moskva, (Bonniers 1993). Sovjet finns inte längre, inte heller hotell Rossija.

En strålande skildring av dessas dagar har lämnats av dåvarande Moskvaambassadören Örjan Berner, finns i en vänbok till Krister Wahlbäck: ”Örjan Berner skildrar dagarna 1991 då Sovjetkommunismen föll. Även en som själv kryssade med sin Saab mellan stridsvagnarna den där augustiveckan läser den spänstiga redogörelsen som en rafflande thriller. Berner drev omkring som en hungrig ung utlandskorrespondent i händelsernas olika centra och det var tur att han inte hamnade mitt i skottlossningen. ” (Ur ett kåseri i DN 2007.)

Han borde skriva en hel bok om det, så bra är det kapitel som finns i vänboken till Wahlbäck.

I ”Ett annat Moskva” finns en bild där jag och min älskade hustru står framför den tomma sockeln vid Lubjanka, där Tjekans-NKVD:s., KGB:s (etc) grundare Dzerzjinskij dagen NYSS tagits bort.

De största ögonblicken i mitt liv är när barnen föddes.
Men de här dagarna i Moskva 1991 kommer strax efter.

En kommentar. I Västvärlden och på andra håll är det Berlinmurens fall som står för slutet på kommunismen, inte augustidagarna då den verkligen, definitivt. Som bekräftelse på att världen utanför Ryssland / SSSR så gott det går försöker låtsas som om Ryssland inte fanns.

Advertisements
  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: