Der Turm, avslutande iakttagelser, germanismer med mera

GERMANISMER och ÖVERSÄTTARENS FALSKA VÄNNER

AVSNITT NUMMER TVÅ, SE GÄRNA FÖRST DET FÖREGÅENDE!

Den som översätter från tyska löper särskilt stor risk att översätta med det ord som på svenska språkhistoriskt motsvarar det tyska, samtidigt som det kan röra sig om helt olika betydelser; ett exempel från översättning från engelska är wrist, som betyder fotled, medan vrist på svenska är handled.

Ätkastanj – på svenska ädelkastanj eller äkga kastanj, det räcker med att skriva kastanj om man inte vill ha det klumpiga äktkastanj eller germanismen ätkastanj eller ädelkastanj. Men ätkastanj finns inte på svenska (tre träffar på google, alla slarvig översättning från tyska, 335 000 på Esskastanie

136 ”Hajfiskfena” – på svenska säger vi inte hajfisk, bara ”haj”. Det är i Moritat von Mackie Messor som det sjungs Und der Haifisch, der hat Zähne.

176. ”kemikern” och många följande ställen. På svenska säger vi ”kemist”.

205. ”Vulkanisatör”, direkt taget från tyskans Vulkanisateur. Vulkanisatör finns inte i svenska ordböcker eller elektroniska arkiv. Men vad finns det för alternativ på svenska? Däckreparatör? Vulkaniserare? Det senare låter i alla fall mera svenskt. Däckreparatör skulle jag rekommendera. Men det är hugget som stucket.

220. ”arbetade som dispatcher” på en flygplats. På svenska säger vi då flygledare. Ordet är ju engelskt. Används på tyska (600 000 träffar på google).

255. ”Kommendör i Budjonnys (sic) armé.” ”Kommandeur” på tyska är befälhavare, officer. På svenska är en kommendör en tjänstegrad i flottan eller en funktionär i en orden av något slag. Budjonnyjs armé var en ryttararmé. Här skulle vi tydligen ha haft en sjöman till häst!

261. ”den sneda pulten ovanpå, den han för flera år sedan hade snickrat ihop” – ack så tyskt.

Och svenskt för hundra år sedan. Ingen ålderdomlighet i originalet. Det borde för övrigt nog ha varit ”/den sneda/ skrivpulpeten”, en pult är ett litet podium så det är fel, men för all del.

288. ”… en denunciant.” tyskt Denunziant. Det betyder angivare. Det borde det nog också ha stått. Även om denuncianten finns här förr att rimma, ”Den största lump i varje land, det är en denunciant!” Det rimmar dock bättre på tyska, där ”Land” uttalas med t på slutet. ”Das grösste Lump im ganzen Land, das ist und bleibt der Denunziant”. Den tyska versen talar dessutom bara om Tyskland. Das lässt tief blicken. – Förslag till alternativ vers.

Angivarn är det största svin/ som finns i geografin.

(322. Det här är inte germanism riktigt, men fel uttryck. ”den lokala avdelningen av Tyska fiskerisällskapet…” Fiskeri definieras av ordboken som ”fiske i större skala”.  ”Fiskesällskap” vore bättre. På tyska står ”hiesigen Ortsgruppe des ”Deutschen Anglerverbands”. En Angler är en som fiskar med spö eller liknande och vad vi kallar fritidsfiskare.)

335. skalmejor. Här och flera gånger i det följande. Nej, i en modern blåsorkester eller musikkår har man inte skalmejor (Schalmei). Det är ett gammalt rörbladsinstrument, föregångare till oboen. Men Schalmei används i tyskan om träblåsinstrument överhuvudtaget.

Die Bedeutung zunächst Rohrpfeife, dann besonders Flöte, wie sie die Hirten in Gebrauch haben…“,  (Grimms lexikon)  alltså bland annat om naturflöjter, sådana som finns i den tyska militärmusikens Spielmannszug. ”Ein Spielmannszug bezeichnet im engeren Sinn eine Musikgruppe, bestehend aus Marschtrommeln, klappenlosen Querflöten, Lyren, Großer Trommel und Becken.” Det stämmer ganska bra med Tellkamps beskrivning av förstamajfirandet.  ”Becken” är cymbaler, i svensk militärmusik talar man om beckar. I min samling cd med östtysk militärmusik finns inte ens i historiska marscher några skalmejor. – ”Skalmeja” kommer av det franska chalumeau och ”oboe” sägs komma av haut bois.

339. ”patriotiska kvinnliga partisaner som beslutsamt och pliktmedvetet tagit till gevären.” På tyska:  ”um patriotischen Partisaninnen, die entschlossen nach den Gewehren  der Pflicht riffen;…“ Gewehr betyder på svenska vapen över huvud taget. Den tillämpliga svenska frasen lyder ”ta till vapen”. (Gevär används faktiskt i vissa svenska militära uttryck i betydelsen ”vapen”, ”Gevär ut” kommenderas det när beridna högvaktens unga kavallerister ska dra sabeln. Uttrycket ”i gevär” betyder beväpnad, kortegen ska rida med gevär ut, anser gamla kavallerister.)

345. i skivans gnistspindel – im Funkenspinnen der Platte…”Spinne” är en spindel, en som spinner. Fast spinnen är spinna, och jag undrar om det inte handlar om hur skivan snurrar som en spinnrock, att Funkenspinnen är ett verbalsubstantiv. Bäst låta vara osagt.

356. Underlig mening: ”i musernas reden där bor/ den ljuva sjukan i fjor”, på tyska ”in den Musennestern / wohn die süsse Krankheit Gestern”, stora G:t betyder väl att det ska vara t ex den ljuva sjukan ”igår”, substantivierat,. Ett par citationstecken hade rett upp den besynnerliga formuleringen..

356. ”där deras bena, deras arbetsrock, deras portfölj inte dög”. Det tyska ordet är Scheitel. Kan betyda bena, men betydelse nr 1 i lexikon är huvud. Jag undrar om inte ”huvud”, eller ”huvudknopp” vore riktigare.

357. ”kolven satt fortfarande i huvudet på den sprattlande suggan”. Kolv? Snarare sprint. Se här NE:.slaktmask, äldre slaktapparat för bedövning av nötkreatur vid slakt. Slaktmasken består av en sköldformad järnplåt med ett hål i mitten för en sprint. Skölden fästs på djuret med läderkåpor som också täcker ögonen. En hålmejselformad sprint drivs in i hjärnan med ett hammarslag, varvid djuret omedelbart förlorar medvetandet. Slaktmasker används numera mycket sällan.

357. ”att det alltid skulle befinnas  befäl och förräderi, seger och nederlag”, på tyska ”Befehl und Verrat”. Jag tror att Befehl här snarare används i betydelsen bestämmelser, order. Svårt fall.

360. ”standardinspelningen”. På tyska står det ”die beste, die höchste, die schönste, die Standard-Aufnahme” – tyskt ” Standard” betyder dels standard, dels norm, (krävd) nivå. På svenska har standard en betydelse av genomsnittlig, lägsta godkända (NE:s ordbok: allmännare om annan (alltför) vanlig företeelse). En svensk ”standardinspelning” är en genomsnittlig sådan, inte dålig, men knappast ”den bästa, den främsta, den vackraste”.  Den tyska är föredömlig, något för andra att söka mäta sig med.

 

366. ”när ett fång svalor sirpande spred ut sig”. Sirpa  (mycket ovanligt ord, vackert) betyder enligt ordboken ”frambringa ett (upprepat) gnisslande ljud om gräshoppa, syrsa e.d.” På tyska står det ”flirrend”.  Det tyska flirren betyder ”glänsa till, blänka till”.  Flirrend = skimrande.

Men ett fång svalor frambringar ju faktiskt ett sådant ljud… ”fång” – på tyska står Garbe, vilket betyder kärve.  Tellkamps blomsterspråk (ursäkta vitsen) är inte lätt att göra rättvisa åt, men det lyckas Aimée Delblanc ju utmärkt med.  (På sid 408 sirpar syrsorna i svenska versionen, i den tyska står det ”zirpten” – samma ord (som chirp på engelska också).

 

367. ” Richard gick tillbaka till sjukhuset. Han hade planerat en operation och låtit kalla patienter…”

Er hatte eine Operation angesetzt…”

hade planerat” leder tankarna fel. Kanske ”han hade en operation inplanerad och hade låtit kalla…” Tyskans användning av pluskvamperfekt för att inte tala om perfekt skiljer sig en hel del från svenskans.

 

415. ”en av grundarna till Komintern”. Inget språkfel i tyskan.

 

418.   ”myndigheten”.  Tyska: Behörde. Man skulle kunna tänka sig ”överheten”. Behörde betyder också chefer, de som bestämmer.

457. ”de barocka slottsbyggnaderna”. Mindre lyckat. Det står visserligen i originalet ”die barokken Schloss gebäude” men på svenska används adjektivet barock mest i betydelsen ”orimlig”. Se NE, där användningen i citatet skrivs som ”mindre bruklig”, :  ”barock [-åk´]     adj.   1) fullständigt orimlig , befängd}: resonemanget är helt ~t 2) som avser barockstilen {se 1barock} mindre brukl. ”

 Bättre hade varit ”i barockstil” eller liknande.

 

502. ”övervinna besynnerligheterna i personlighetsutvecklingen” . På tyska står Besonderheiten. Bättre kanske ”avvikelserna”, ”

 

513. ”mögeligt”. Det står i tyska originalet ”mögelich” i stället för möglich. Kanske skulle man ha skrivit ”möjesamt” eller liknande? Det är frågan vad den avsiktliga tyska felskrivningen ska ge för associationer.

 

515 ”avstå från den ljuva! lyckan att ha barn”.  Det står ett lika expressivt och (förlåt) barockt utropstecken i tyska originalet. 

 

521. ”moskiton”. Svenska ordböcker vill ha ”moskiten”. På tyska står ”Moskito”. ”moskiton” har sina fördelar. Men varför inte ”myggan”?

 

521 ”sovjetsoldaterna med förband” – inte fel, ingen röd penna för det – men ”förband” har så många svenska betydelser att det vore bättre med ”med bandage”. På tyska står Verbände.

 

530. ”pansarhuva”. På tyska Panzerhaube. Det finns bilder på nätet. Det handlar om den vadderade huvudbonaden för stridsvagnssoldater. Ett korrekt svenskt ord är ”stridsvagnshjälm”.

 

531. Zwieback.  Ordet betyder ”skorpa”, skämtet med namnet är bortslarvat.

 

538. Saltkar. På tyska Salzstreuer, saltströare. Men det finns säkert de som säger saltkar om en saltströare.

547. ”+++ rycker ut på manöver+++”. På tyska står det ”ruecken ins feldlager aus”. Det vore bättre med ”ger oss ut på manöver”, ty även om brandkåren och andra inrättningar rycker ut så när det gäller det militära i Sverige finns det en (salig) betydelse hos ”rycka ut”: ”att avsluta värnpliktstjänstgöring”, ”mucka”. ”Rycka in” är att påbörja den.

549. Här rycker man till inför ordet crawla. Soldatens förflyttning beskrivs målande som ”Åla /…/ löpa, krypa, hasa, kravla, kräla, crawla, och sedan åla igen /…/”  På tyska: ”Robben /…/ Laufen, Kriechen, Gleiten, Krauchen, Schmauchen, Bauchen, wiederum Robben /…/  „Crawla“ är ett sätt att simma och den beskrivna övningen äger rum på landbacken. Men effekten av ordet blir en förhöjd expressivitet, kan beskrivas som ”kompensatorisk översättning”, det vill säga att man lägger till på ett annat ställe vad man inte fick med på första stället.

556. ”få en telefon”. På svenska säger man i detta sammanhang ”få telefon”, det handlar inte om att få en telefonapparat utan om att få ett telefonabonnemang. På tyska står det ”Da hat er’s nun endlich auch zu einem Telefon gebracht /…/”

9557. „/…/ herrliche jüdische Witze /…/“, på svenska „härliga judiska vitsar“. ”Vits” är på svenska vanligen ”ordlek”, göteborgsvitsar. Det hade varit bättre med ”anekdoter” än ”vitsar”. Men även på svenska kan vits användas om skämt över huvud taget.  (Jo, någon i sällskapet reagerar med förebrående).

605: ”Till exempel heter Dresdens Garnisonskyrka just Garnisonskyrka och inte Garnisonskyrka, även om det egentligen vore korrekt att den hette så.” Precis lika obegripligt på tyska.

643. ”Soldat, du har ett gevär i din hand/…/”. Återigen gevär där det bör stå vapen. ”Soldat, du hast ein Gewehr in der Hand /…/”. Dessutom är det med all säkerhet inte ett gevär utan en automatkarbin.

644. Mycket krånglig mening. ”/…/ han högst personligen tryckte efter tjänstens slut aluminiumsigillet i kronkorken, fylld med plastmassa, som satt på dörrarna hos dem som bar på hemligheter.”/…/ höchstpersönlich drückte er nach Dienstschluss das  Aluminium- Petschaft in die mit Knetmasse gefüllten Kronkorken an den Türen der Geheimnisträger.”

En Kronkork (ord man söker förgäves i flera ordböcker, konstigt nog) är helt enkelt en kapsyl. ” Türen der Geheimnisträger” skulle jag översätta med ”dörrarna till rum med hemliga handlingar”, om det inte var för att det är för långt. Men ”bära på hemligheter” ger helt andra associationer.

648. ”finnval” – på tyska Finnwal. På svenska heter det fenval.

701, ”maskingevärssalvorna”. På tyska står det MG-Geknatter. Nationalencyklopedin säger att maskingevär, detta i svenskt militärt språkbruk icke brukliga ord, på svenska ska heta kulsprutepistol eller kulspruta, men om man ser på bilder av ”Maschingewehr” är det snarare vad som på svenska heter kulsprutegevär, ett vapen som förekom i svenska armén, föga älskat av manskapet och förkortat  kg. Man kunde alltså ha skrivit ”kg-salvorna”.

730. ”Gorbatjovplaketten.” På tyska Gorbatschow-Plakette. En Plakette är inte bara en plakett utan kan också vara ett litet runt märke, och det var det nog här. De var inte ovanliga. Gorbatjovplaketter var nog tämligen ovanliga, om de ens förekom.

735. Ännu ansikte mot ansikte med arkebuseringskommandona hade de dömda ropat ”Leve Stalin, leve bolsjevikernas parti, leve revolutionen!” På tyska: ”Noch angeschichts der Erschiessungskommandos hatten verurteilte ‚Es lebe Stalin, es lebe die Partei der Bolschwiki, es lebe die Revolution!’ gerufen“. En viktig skillnad här: på svenska står det  bestämd form, ”de dömda”, vilket innebär att de dömda över huvud taget ropade så, medan det på tyska är obestämd form – alltså att bara en del bar sig åt så. Vidare: angeschichts har översatts med ansikte mot ansikte, men (och det vet naturligtvis författaren), de dömda stod inte ansikte mot ansikte med sina bödlar utan sköts i nacken med en pistol. Det hade varit bättre om Angeschichts hade översatts med ”inför”, vilket också hade varit korret. Ordet arkebusering används ofta i det här sammanhanget men är olyckligt, ty ordet arkebusering leder tankarna till militär arkebusering, nio man på tolv stegs avstånd; men det var i Sovjeten bödel som med en pistol sköt offret i nacken, ibland med två kulor.

744. ”den XXVII:e partidagen i Sovjetunionens kommunistiska parti” – ren germanism. ”Partidag” användes om partikongresser i Tyskland. De sovjetiska motsvarigheterna kallas partikongresser (på tyska s’jezdy partii).

755. ”Som skarpa skuggfigurer hivade prickskytt och laddare upp den inpackade Lvksp (luftvärnskulsprutan) på tornet.” Man har knappast prickskyttar på en stridsvagn Tyska. Richtschütze betyder riktare eller chef för kanonen på en stridvagn. Hiva är här en germanism, det står hievten, vilket betyder lyfta upp (någonting tungt, eventuellt med hjälp av lyftkran) medan hiva definieras som ” förflytta (tyngre last) med svängande rörelse”.

 

789. ”när de tog av sig kulsprutan”. På tyska Mpi – Maschinpistol, vilket tidigare korrekt översatts med kpist (kulsprutepistol). En kulspruta är även i modernt utförande lite väl stor att bära med sig.

805. ”Underofficerare Christian Hoffman”, skrivfel, i singularis heter det officer, det enda ord i svenskan vars pluraform är –are!

809. ”tolv månaders straffarrest”. Man söker förgäves i svenska ordböcker efter ”straffarrest”, arreststraff  finns det däremot. Tyskt Strafarrest är i alla händelser ett militärt fängelsestraff.

812. Maskingevär. På tyska står det ”leichte Maschinengewehre”. Kanske automatkarbiner. Ordet maskingevär bör som sagt undvikas på svenska, eftersom det är oklart vad det står för. Kalasjnikoven, en automatkarbin, är på tyska ett Maschinengewehr.

873. ”i kolgångarna”. Det låter som om man är inne i en vanlig gruva. ”Kohleflöze.” I själva verket är det väldiga dagbrott med otroliga väldiga grävmaskiner på larvfötter, helvetet på jorden, där man bryter brunkol. Där man sedan decennier brutit brunkol låg förr, i marknivån, sorbiska byar där man talade ett säreget europeiskt språk, släkt med tjeckiska och polska. Brunkolsbrytningen är ett grundskott mot sorbernas kultur. Sedan många år är detta något som vi svenskar bär ansvaret för, genom Vattenfall som driver detta. Vad varken Ulbricht eller Hitler förmådde sig till låter den svenska regeringen (oavsett partifärg) Vattenfall genomföra.

875. ”balanserande på linor som hette ’häst’”. Det handlar om linor under rår på segelfartyg. Lustigt nog har de faktiskt ett namn på svenska – pärt. Vilket förstås är samma ord som Pferd. Borde kanske ha förekommit i ordförklaringarna.

889 ”glasiga ögon” – ”aus glasige Augen”. Frasen „glasiger Blick“ betyder „stel, okänslig blick“. Motsvarande uttryck på svenska är ”glasartad blick”. ”Glasig” finns som fackterm om säd.

943. ”Ljuden inne på stationen: grottiga, med slafsiga ekon /../”  Det tyska adjektivet ”grottig” är ett vanligt ord, man får 1 100 000 träffar på google inställd på tyska. På svenska faktiskt några hundra. Ordet står ej i SAOB eller NE:s ordbok. Men det fungerar ju faktiskt. Även om det är en germanism.

946. ”vatten droppade från stagen” (det är inne på en järnvägsstation). På tyska står ”Wasser traufte von den Streben”. Stag är vajrar eller tågvirke. Jag tror det handlar om balkar.

Något om kommentarerna

på sid 963 – 965 i svenska utgåvan:

963. Kascha (tysk stavning, vi skriver kasja på svenska) är gröt över huvud taget, inte bara bovetegröt, som det står. Rätt tillagad bovetegröt är en läckerhet.

965. Sorbiska. Hög- och lågsorbiska talas inte i någon enklav utan framför allt i byarna, sorberna och tyskarna bor blandat.

965. Subbotnik. Sätt ”frivillig” inom citationstecken eller stryk ordet.

Otschen choroscho, Parny, och WTsch har kommenterats tidigare. Svensk stavning: Otjen chorosjo, Parni.

+++++++++

Efter dessa synpunkter vill jag bara tillägga: läs boken i Aimée Delblancs översättning, en stor läsupplevelse.

´´

Advertisements
  1. #1 av Manda på november 30, 2011 - 17:02

    Mycket intressant!! Jag är imponerad. Du skriver under rubriken till avsnitt nummer två ”Der Turm, avslutande iakttagelser, germanismer med mera” att man gärna får läsa det föregående först. Det vill jag gärna, men tyvärr hittar jag inte det på din blogg. Du vill inte skicka länken till mig?
    Tack på förhand!

    • #2 av Staffan Skott på november 30, 2011 - 17:12

      Tack fr komplimangen! Hr r lnken igen. Du bara skrollar ner p samma adress. Observera att en och annan anteckning r mera fr mig sjlv men det fisk st kvar. Bsta hlsningar Staffan S

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: